Tobbe, Bisen, Målbjörn, Styrbjörn, Edin, Björka, Vispen. Kärt barn har många namn. Torbjörn Björklund, som han faktiskt heter, har valt att avsluta sin långa och fina spelarkarriär. Det blev totalt sju säsonger och 191 tävlingsmatcher i jordens lag. Antalet mål, det låter jag er spekulera om.
För er som inte känner Tobbe förstår jag att ni tittar på Bandygrytan och noterar att han hunnit med 460 poäng på 412 matcher. Men då vill jag bara påminna om att Tobbe gjorde matcher och poäng även innan Bandygrytan började föra statistik. Men för oss som känner honom så vet vi att han alltid har bidragit med så mycket mer än bara det. Han är en utmärkt lyssnare, han vet när det är läge för ett skämt, han får alla att känna sig välkommen och han bjuder på sig själv. Men andra ord en jävla bra kompis!
Ja, ni hör själva. Den här karln vill man bara ha mer utav. Därför har jag tagit chansen och suttit ner med Tobbe över en kopp kaffe med tillbehör.
Var det att du tillslut fick spela en säsong med #13 på ryggen som fick dig att känna att det räcker nu?
Ja så var det. Nä, men tiden som krävs med hela försäsongen, alla träningar och matcher på det. Jag känner att jag vill ha tid för annat än bara bandy på fritiden.
Du har spelat ett tag nu, har du några höjdpunkter som sticker ut?
Det finns många höjdpunkter, om än väldigt få medaljer. När vi gick upp i elitserien med LBK framför 3000 personer på läktaren är något jag hoppas att jag aldrig glömmer.
Har du några såna minnen från tiden med Tellus?
Annandagsmatcherna mot Bajen var alltid häftiga med den fantastiska inramningen på Zinken. Men när vi gick upp till elitserien igen 19/20 är ett till sånt minne jag vill bära med mig länge.
Vad händer nu?
Jag vet inte? Först ska jag njuta av att slippa passa några tider. Men jag vet hur jag fungerar så det blir väl några matcher med Psychos till vintern. Och lite crossfit. Eller så springer jag något maraton.
Vad har du lärt dig efter 15 år som bandyspelare som du tar med dig?
Framförallt att bandy är väldigt roligt och väldigt svårt att vara utan. Trots dåliga isar, kalla omklädningsrum och långa bussresor. Och det är få saker som slår känslan av att vinna tillsammans med lagkamraterna och supportrarna.
Finns det någon speciell person som hjälpt dig lite extra eller bara varit ett fint stöd som du vill passa på att tacka?
Det finns många personer som hjälpt mig mycket på många olika sätt. Men tiden med Böna som tränare i LBK under tre år hjälpte mig väldigt mycket. Han var bra på att se individen, skapa sammanhållning, inspirera och engagera människor.
Och avslutningsvis, nu när du lägger skridskorna på hyllan. Vill du dela med dig av hemligheten bakom alla mål?
Omge dig med bra medspelare. Lägg en hyvlad Vänersborgsklubba i handen. Stå på rätt plats. Sen är det alltid ledigt i krysset.
Tack Torbjörn för din tid i Tellus. Tack för din tid på bandyplanen. Tack för att du alltid är du!
